för ett år sedan rättså ungefärlig tid också så fick jag ett sms av Hanna som skrev att de stod en volvo i diket. mer tänkte inte jag på det men blev lite nyfiken om man kan uttrycka det så så jag och mamma körde förbi. vi mötte bergningsbilen med en oehört bekant bil, så körde till personen i fråga och bilen stod ej hemma. jag bad mamma ringa henne men inget svar. vi ringde hennes sambo och vi fick det bekräftat, det var hon. Vår fina älskade Mariette som endast blev 46 år. jag som säkert många andra kan inte förstå detdär med att en person dör. det funkar inte i min hjärna. jag förstår att den är borta men känns mer som en permanent semester långt borta och inte bokstavligen borta. jag tänker alledles för mycket men det är verkligen svårt att förstå och jag saknar henne fruktansvärt mycket.